Mangårdsbyggnaden

Där bebyggelsen i Säby, "byn vid sjön", tar sin början, reser sig det gamla tvåvåningshuset. Sedan början av 1800-talet har det gjort sin tjänst som mangårdsbyggnad på Säby nordgård och sedan 1976 som "kulturhuset" Säbygården.


Första gången vi i arkiven kan hitta något som tyder på att huset finns är i mantalslängden år 1808. Länsman Christian Pettersson från Säby skattade för sex fönsterlufter. Detta var mycket jämfört med andra gårdar på Tjörn men lika mycket som en systergård i Stordal, som man vet byggdes 1790.

 

Det var Christian Pettersson och hans maka Inger Kristina som planerade och byggde gården. Makarna fick en dotter, Malena. IONterioör från bakstuganHon gifte sig 1819 med Kristian Andersson. Under Kristians och Malenas levnad, från slutet av 1820-talet till år 1860, hade huset sin storhetstid. Deras ättlingar levde och verkade i huset till år 1975.

 

Sedan siste ägaren Kristian Nilsson flyttat ut visade det sig att kommunen var intresserad av att renovera och bevara Säbygården. Detta ledde till att Stiftelsen Säbygården bildades. Dess huvuduppgift är att bevara byggnaden som kulturhistoriskt minnesmärke. Det skall fortsätta att existera som en levande byggnad med plats för kulturell verksamhet av olika slag: kurser, studiecirklar, smärre utsällningar samt kommunala sammanträden och representation.


Ladda ner nya broschyren om Säbygården här (4,9 MB)

Husets inredning

Husets inredning och det som finns kvar representerar olika tider, i stort sett från sekelskiftet 1800 och ungefär 100 år framåt. Vid renoveringen har vissa ändringar gjorts, främst med tanke på husets användning. En trappa har lagts från andra våningen till köket. Sängkammaren på nedrevåningen har intretts med garderob och toalett. Mittrummet på övervåningen har gjorts till utställningsrum.

 

I inredningen kan man lägga märke till två norska sättungar, den ena i nedre våningen med årtalet 1766, liksom den gamla ugnen i köket och dörren med gångjärn och beslag, troligen från 1600-talet. I "röda rummet" på andra våningen finns en liten del av originaltapeten med rosenbård bevarad.

 

Bland äldre möbler kan nämnas skåpet med rosenmålningen, som tillhört den förste ägarens föräldrar men gått i arv i en annan släktgren, samt vaggan med initialer och årtalen 1819 och 1821.